1780-1867
French painter. He was the last grand champion of the French classical tradition of history painting. He was traditionally presented as the opposing force to Delacroix in the early 19th-century confrontation of Neo-classicism and Romanticism, but subsequent assessment has shown the degree to which Ingres, like Neo-classicism, is a manifestation of the Romantic spirit permeating the age. The chronology of Ingres's work is complicated by his obsessive perfectionism, which resulted in multiple versions of a subject and revisions of the original. Related Paintings of Jean-Auguste-Dominique Ingres :. | jupiter och thetis | Self-Portrait | apotheosis of homer | loui-franvois betin | Self-Portrait | Related Artists:
Christian Daniel Rauch1777 Arolsen-1857 Dresden,was a German sculptor. Rauch was born at Arolsen in the Principality of Waldeck. His parents were poor and unable to place him under efficient masters. His first instructor taught him little else than the art of sculpting gravestones, and Professor Ruhl of Kassel could not give him much more. A wider field of improvement opened up before him when he removed to Berlin in 1797; but he was obliged to earn a livelihood by becoming a royal lackey, and to practise his art in spare hours. Queen Louisa of Prussia, surprising him one day in the act of modeling her features in wax, sent him to study at the Academy of Art. Not long afterwards, in 1804, Count Sandrecky gave Rauch the means to complete his education at Rome, where Wilhelm von Humboldt, Antonio Canova and Bertel Thorvaldsen befriended him. Among other works, he executed bas-reliefs of "Hippolytus and Phaedra," "Mars and Venus wounded by Diomede," and a "Child praying." In 1811 Rauch was commissioned to execute a monument for Queen Louisa of Prussia.
hedvig eleonorasHedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid.
Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen.
Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta.
Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667.
Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Onderdonk, JulianAmerican, 1882-1922
was a Texan Impressionist painter, often called "the father of Texas painting." He attended West Texas Military Academy and was graduated in 1900. Julian Onderdonk was born in San Antonio, TX to Robert Jenkins Onderdonk (a painter) and Emily Gould Onderdonk. He was raised in South Texas and was an enthusiastic sketcher and painter. At 19, with the help of a generous neighbor, Julian left Texas in order to study with the renowned American Impressionist William Merritt Chase. Julian's father, Robert, has also once studied with Chase. Julian spent the summer of 1901 on Long Island at Chase's Shinnecock School of Art. He studied with Chases for a couple of years and then moved to New York to attempt to make a living as an eu plain aire artist. While in New York he met and married Gertrude Shipman and they soon had a son.